This is my life

Det är sjukt att det är hela åtta år sen flygplanen körde in i World Trade Center och att det är sex år sen Anna Lindh blev mördad. Det är två hemska saker som har hänt och att det har gått så pass lång tid sen det hände har jag svårt att förstå. Mamma och jag pratade om det idag, det känns som att det bara är 2 - 3 år sen. En tyst minut för båda händelserna, det är det minsta man kan göra.

Idag har jag inte gjort så jättemycket. Jag har haft en sån galen jävla mensvärk så det är sjukt. Och det blir värre när jag är uppe och går, det som brukar bli bättre om man är uppe och rör på sig, men icke då. Jag har nästan bara legat i sängen hela dagen. Det värsta är att värktabletter knappt hjälper. Måste söka upp läkare tror jag, så här kan jag inte må, även om det bara är en gång i månaden, något bot måste det finnas, eller nåt som hjälper lite i alla fall.

Just för stunden känns det bättre så jag ska passa på att städa. Mitt rum ser ut som ett bombnedslag, kläder överallt och sängen har inte varit bäddad på över en vecka, dags att göra nåt åt det. Köket ser heller inte så mycket bättre ut, en hel del disk. Så det är vad jag ska ta tag i nu. Vara snäll mot mamma så hon slipper det när hon kommer hem.

Får se om jag orkar gå på bio med tjejerna ikväll. Jag vill verkligen det men det beror på hur jag mår. Helt sjukt att man inte orkar göra vissa saker pga mensvärk, tycker det låter så jävla löjligt själv, haha. Blir det ingen bio blir det en hemmakväll med godis och tända ljus och någon bra film! Sällskap någon? :)